Hösten som treåring

Eftersom Mini ska vara hos mig i i alla fall tre månader, kommer det hända en hel del i hans utbilding. Som det ser ut nu har han vilat sedan treårstestet i maj. Han reds på treårstestet och är alltstå insutten i alla gångarter, vet hur broms, gas och att svänga funkar och har börjar söka sig lite neråt/framåt, men thats it. 
 
 
Vi har börjat den här tiden men lite jobb från marken, longerat, promenerat och tömkört. Han är snäll och rolig att jobba med, men har absolut lite åsikter också. Han har bockat lite när det blir lite mycket för hjärnan eller han tröttnar på att gå fint, haha, men har väldigt svårt att se att han skulle göra något dumt. På onsdag morgon får han skor så efter det känns det okej att sitta upp lite försiktigt. Jag kommer börja med att göra precis som man gör när man rider in, men fler steg åt gången eftersom han redan är riden. Jag kommer att börja med att hänga på medan jag klappar och rör mig lite för att känna av hur han beter sig, sedan sitta upp och skritta försiktigt med ledare. Efter det rida några varv på linan, bara skritt första gången. Dagen efter kommer jag göra samma sak men lägga in lite trav om allt känns okej. Än så länge är hans galopp så stor och luftig att han inte riktigt orkar med den på volten, så den kommer jag lägga in när han är stadig på rakt spår med mig på ryggen, tills dess jobbar vi med den från marken. 
 
 
Mini kommer att ridas tre dagar i veckan, promeneras de andra dagarna och en dag i veckan får han bara gå i hagen. Promenaderna kommer vara ca 20-30 minuter, så inget jobbigt för honom utan bara skrittta genom kroppen, miljöträna lite och stärka senor och ligament. Promenaderna gjorde dessutom väldigt mycket för min och Roys relation, så jag gillar dem. Såklart ska även perioder av total vila läggas in. 
 
 
Allt eftersom Mini blir starkare i ridningen och alla hjälper är renodlade och befästa komemr vi introducera lite bommar och småhinder. Vi ska även åka iväg och löshoppa i slutet på Oktober på en gård hyfsat nära. Superkul. Planen är att när han vid årsskiftet automatiskt blir fyra år, om allt flyter på och vi slipper nöta något vilket jag inte vill göra på en så pass ung häst, ska vara redo att gå LC dressyr och hoppa en 70-80 cm bana med godkänt resultat. Som hjälp mig på vägen har jag såklart mina grymma tränare, en mijlon unghästböcker, artiklar och nedskrivna tankar och såklart min egen erfarenhet. 
 
Det man kan vara helt säker på är att unghästar bjuder på många överraskningar. Vissa saker som man förväntat sig skulle ta två veckor är klart på ett pass, medan andra man trodde skulle gå snabbt och smidigt tar längre tid. Så länge man är öppen för det, lyssnar på hästen och tar hänsyn till hur de växer och vad de har svårt respektive lätt för möter man sällan några större problem. Stöter man på något som man inte reder ut så tar man hjälp, helt enkelt. Kärlek och respekt med ett konsekvent arbetssätt. Att analysera vad man gör och varför är också ett bra verktyg att ha med sig. 
 
Det här ska bli så roligt!