Att lägga sin lycka i andras händer

Hej på er!
 
Alltså den här förkylningen vill ju inte ge med sig. Valde att ta plugget hemifrån idag för att låta bli att smitta hela Göteborg, hehe. Jag ska snart åka mot Kungälv och sitta där och plugga en stund innan jag drar mig ut mot stallet. Kryddan ska få skor vid 15, sedan ska Plutten ridas och efter det är det Minis tur. Såg ett inlägg från Champion of the youngsters och åh vad troligt det hade varit att kunna starta honom där nästa sommar... Vi får väl se hur allt utvecklar sig. Drömma kan man alltid!
 
Jag funderade som sagt mycket igår, och jag återkommer ofta till en sak som jag tror är en av mina svagheter. Jag kan ofta lägga över mitt eget välmående på andra, vad de gör och värderar påverkar mig ibland mer än vad jag känner är rimligt och sunt. Jag har valt att leva mitt liv lite extremt, jag inser ju det, med tre hästar på olika ställen just nu och dessutom en fjärde jag rider utöver det. När jag ser på det så inser jag ju att jag är lite knäpp, haha. Knäpp men nöjd med tillvaron och när jag känner mig stressad har jag blivit duktig på att påminna mig själv om att allt är självvalt. Alla saker jag måste göra kommer av beslut jag har tagit tidigare, av anledningen att jag tror att det kommer att gynna mig på lång eller kort sikt. 
 
Det jag måste jobba mer på är att inte luta mig på andras beslut, åsikter och tankesätt utan lita på att jag vet vad som är bäst för mig och vad som gör mig lycklig. Det är ju omöjligt att de preferenserna är samma för alla och det är verkligen inte upp till mig att lägga värderingar i det eller basera mina känslor på andras beslut och åsikter. Känner ni igen er? Kan ni komma på er själva med att lasta över er lycka på andra? Djupt och komplext, hehe. Men nyttigt. 
 
Älskade Mini som fått ett nytt smeknamn; Vargen. Folk i stallet tycker han ser ut som Vargen i Bamse haha! Jag får faktiskt hålla med... 
 
 
 
 
 
 
Vi ska se om jag kan få lite dokumentation på dagens ridpass! Galet vad Mini-Vargen bockade på linan igår förresten, han var uppe i domartornet i paddocken och vände ungefär. Jag har kollat lite youtubefilmer på rodeo (haha alltså så nördig) och jag tror inte de kommer riktigt lika högt med ryttare på? Haha.. Han har ju bockat med mig på ryggen ett par gånger men det är inget jag känner är obehagligt eller att det ens är i närheten av gränsfall för vad jag sitter kvar på. Vi får väl se när kraven börjar komma lite mer vad han säger då, men jag är faktiskt inte orolig. Jag tror han är rädd om mig ♥ Vi hörs ikväll hjärtan! Puss